Forskning ordförråd läsning
Hem / Utbildning & Karriär / Forskning ordförråd läsning
Vilka ord ska man välja att träna på?
De ord som vi väljer att arbeta med måste såklart vara funktionella för eleven. The Reading Teacher, 63 (7), 566-578.
Hart, B. & Risley, T. (2003). Goda läsvanor som innebär att man inte bara utvecklar läslust utan också läsmod - att man vågar ge sig på texter som är i lite svåraste laget, läsning som utmanar ens förmåga.
A comparison of service delivery models: Effects on curricular vocabulary skills in the school setting. Att bygga ut elevers ordförråd är resurskrävande, och de gäller att vi lägger de resurserna på rätt saker.
Det jag också gillar är att det finns evidens för att samarbete mellan klasslärare/specialllärare/logoped är det som fungerar allra bäst - då får jag bara mer vatten på min kvarn att klassrumsbaserad språkbehandling är vägen att gå, och att vi måste använda våra unika kompetenser tillsammans för att hjälpa elever med språkliga inlärningssvårigheter!
Referenser (MÅNGA AV DESSA ÄR LÄNKAR TILL PDF-filer om ni vill läsa vidare!)
Graves MF (2006).
Så mycket påverkas barns ordförråd av läsning
För att kunna läsa och förstå en nyhetsartikel behövs ett ordförråd på omkring 50 000 till 60 000 ord, menar Mats Myrberg, professor i specialpedagogik. The effect of reading library books at different levels of difficulty upon gain in reading ability. Reading Development and Difficulties.
Att utgå från ämnesområden och kursplaner i skolan, men välja de ord som också dyker upp i fler än bara ett område är lämpliga (så kallade “Tier II” ord). 3. Att börja läsa ska kännas roligt, engagerande och skapa nyfikenhet! Enligt det svenska skolverket* krävs det att man kan cirka 30 000 ord för att ta till sig innehållet i en dagstidning eller en lärobok för högstadiet eller gymnasiet.
Thinking and Learning about Print. Lägg alltså inte energin på ord som är superspecifika, och inte heller på ord som är så vanliga att eleven kommer att höra ordet "tillräckligt" många gånger ändå. Glöm inte heller att funktionsord kan behöva läras ut!
3. Psychological Science, 21(8), 1106-1116.
Biemiller, A. & Boote, C. (2006).
Elever med språkstörning har nästan alltid någon form av ordförrådssvårigheter - antingen ordförrådets bredd eller djup, eller båda, och runt 25% av elever med språk- läs/och skrivsvårigheter har ordmobiliseringssvårigheter!
Jag tror (och hoppas) att de flesta läsare av bloggen redan kände till hur man kan arbeta för att stärka ordförrådet hos elever med och utan läs- skriv och språkliga svårigheter, men jag hoppas också att ni kanske har fått några nya idéer eller en boost i evidens-självförtroendet :) .
Det som jag själv tycker är särskilt användbart av det Steele och Mills sammanfattar är att vi också måste arbeta för att utesluta de metoder som visats vara mindre bra/effektiva.
En sammanfattning följer här:
Gör detta:
- Diskutera ords betydelse och ge “elev-vänliga” definitioner (McKeown, 1993) - använd vardagsspråk och flera olika exempel på när och hur man använder ordet.
- Involvera eleverna aktivt i diskussionen och bygg en “djup” betydelse av ordet. De tillägger att en del forskare menar att det till och med krävs 40 000 till 50 000 ord för att förstå innehållet i en dagstidning på djupet.
Antal ord och ordgrupper man "borde" kunna, är dock beroende av vad man har för anspråk.
Speaking up for vocabulary. Ett barn som själv läst eller blir läst för kan cirka 50 000 till 70 000 ord som 17-åring medan ett barn som inte läst eller blivit läst för kan 15 000 till 17 000 ord, skillnaden kan alltså vara upp till 55 000 ord.
Mats Myrberg baserar sina siffror på bland annat Handbook of Reading Research, en stor genomgång från 1991 av ordförråds forskning och forskning om barns språkutveckling i USA.
Myrberg menar att siffrorna även kan appliceras på svenska barn och ungdomar. luck-test och/eller modellmeningar innan de t.ex.